Redan 1918 är Miles färdig med den kanske oöverträffade varianten i najadernas släkte, den på en delfin framstormande, av ungdom, smidighet och liv sprittande Solglitter, smyckad av det fina muskelspelets, hårets och simfenornas fladdrande ornament.
Man får gå till rococoskulptörerna, till Falconet och Edme Bouchardon för att finna hennes like i graciös livlivlighet och känslig ytbehandling. Den sällsynt energiska kontraposten har sin bästa motsvarighet i Pigalles Mercurius, vilket säger desto mer, som en verklig förbindelse knappast är sannolik.
Frigjordheten från fasta marken är för Solglitter något mycket väsentligt och den betyder i detta fall inte så mycket ett uppåtsträvande som en självklar, oändlig livsbejakande frihet. Med Solglitter är konstnären inne på egna vägar. Den tunga stilen har blivit ett villigt verktyg i hans hand.
Carl Miles
© Henrik Cornell 1963
Grafisk formgivning Gudmund Nyström.
Kungl. boktryckeriet P.A Nordsted & söner Stockholm 1963.